Stickning
Mitt barnbarn Edvin ikädd den norsktröja jag stickade till honom när han var liten
... och på pappa Fredriks axlar
Jag har alltid tyckt om att sticka. Förut har jag inte hållit på med det så mycket p.g.a. min WAD-skada (whiplash) men nu har jag fått lära mig hur jag ska sitta för att det inte ska bli så jobbigt för nacken. När jag hade stickat tröjan till Edvin, mitt äldsta barnbarn, så sa jag: aldrig mer! Jag hade så ont i nacken så jag visste inte hur jag skulle bemästra det. Men jag hade ju börjat så jag ville fullfölja det.
Men när tröjan var klar så gjorde jag mig av med alla restgarner och stickorna och virknålarna gav jag bort för jag hade bestämt mig för att inte handarbeta mer.
Men så startade Solan ett stickcafé här i Robertsfors och då blev jag sugen på att gå med där.
Flitiga vänner på stickcaféet
Jag lära mig av en sjukgymnast hur jag skulle sitta för att det inte skulle bli en sådan belastning.Jag stickade en snygg tröja åt Christer, min man.
Det är svårt att se färgen men den är "mullvad" Han klär så i jordfärger
Sedan blev jag så inspirerad så jag stickade ett set till min dotter Kristin.
Det är inte Kicki på bilden men setet ser ut så här
Christers barbarn Hilma skulle fylla 4 år i påsk och jag stickade den här tröjan till henne.
Hilma
Hilmas födelsedagströja
Den passade så fint. Jag hade sytt i fyra knappar som ser ut som nyckelpigor. Molly ska också få en när hon fyller år, men det blir nog andra färger då.
Molly som fyller 2 år sista juli
Och så har jag beställt band att sätta i det jag stickar. De ser ut så här:
Litet roligt känns det att ha sitt namn i det man lagt ner så mycket möda på
Nu håller jag på att sticka tröjor till mina fyra barnbarn. Det blir Henry som blir först ut för han fyller 5 år den 3:e juni.
Henry på skidsemester i fjällen. Litet solning ingår
Så här ser de ut:
Det blir den till vänster
Det är mycket jobb på den här tröjan. Man ska sticka mosstickning, patentstickning, olika sorts flätor och muscher. Men skojigt är det! Fast det lär ta på en lathund att göra fyra stycken. Men jag ger mig inte!
Varmgo´kramen till alla tappra!
PS. Skriv gärna några rader i bloggen! Då blir jag glad. DS.