Änglar ... finns dom?
Det är klart att de finns.
Jag hade en egen skyddsängel när jag var med om bilolyckan. Det var ett under att jag klarade mig. Jag var t.o.m. med i Hemmets Journal, där de hade ett återkommande tema som kallades "Mirakelräddad".
Efter olyckan fick jag min första ängel. När man kommer hem till mig i Robertsfors eller nere på Mon så kan man tro att jag samlar på änglar. Men det gör jag inte. Jag bara får dem av vänner. Jag har några gånger frågat varför jag får just en ängel och då får jag till svars:"Därför att du är en ängel". Så glad man blir då!
Det här var den första jag fick. Min allra bästa vän förärade mig den. Den sitter på en hylla i vardagrummet och ger mig slängkyssar. Den betyder väldigt mycket för mig.
Den här sitter uppe på vitrinskåpet i köket. Den har jag fått av min yngste son i julklapp en gång. Han och hans fru var ute och handlade julklappar när han plötsligt sa: "Titta, här är mamma! Rund, ljust, långt hår och ser go´ och glad ut." Fantastiskt roligt tycker jag. Den hade från början sin plats i stugan i Gavik men efter försäljningen av den fick den flytta hem hit. Den passar så bra där uppe på skåpet.
På en annan hylla i vardagsrummet finns dessa.
De här sitter ovanpå det gamla fönstret som står på bordet i hallen.
De här hade vi över sängen förut. Men när vi hade gjort en fondvägg där så syntes de inte så de fick vara i hallen de också.
De här står på bordet i hallen.
Jag har flyttat om litet sedan detta foto togs. Kan inte ta ett nytt ny för vi håller på att tapetsera om.
"Jag har gömt mig i köksfönstret"
En riktigt modern ängel.
Det här är ingen ängel men väl en vätte som vaktar ingången till vårt hus. Han sitter i fönstret i hallen. Honom ska man vara snäll mot och stryka på honom ibland och tala om att han gör ett väldigt fint arbete. Inga obehöriga har då hittills kommit in i vårt hus.
Skulle han i fönstret misslyckas så har vi garderat oss med en i köket också. Man vill ju vara på den säkra sidan. Vättarna har jag köpt själv för de är ju inga änglar precis. Jag har läst att de kan vara riktigt elaka om man inte är snäll mot dem.
Mestadels så är det ju bara känt folk som kommer. Men dörrarna är ändå alltid låsta hos oss.
Om du försöker ignorera en knackning på din dörr, skrik då inte 'Nej!' när någon frågar: 'Är det någon hemma?'.
Han är härlig Nalle Puh!
Till slut så vill jag gratulera alla pappor idag.
Sköt om dig där ute!
