Söndag - slappardag
Trevlig fredagskväll
Begravning igen
Fettisdag, semlor och nya vänner
Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen, en beteckning som dock även något oegentligt används för tisdagen i stilla veckan. I Finland är fastlagstisdagen i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påskk. Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Fettisdagen är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, dagarna före fastan, där den första är fastlagssöndagen och den andra är blå måndagen.
Namnet fettisdag är bildat av "fet" och "tisdag", där fet syftar på all god mat som brukade ätas på fettisdagen. Ordet är belagt sedan 1594. I Ångermanland, från där jag kommer, så brukade man äta bruna bönor och fläsk. Men det kan säkert variera över landet.
I förra veckan så skrev en vän till mig på Facebook så här:
Riktig snygging om det inte var så att han har 50 kompisar på vägen framför min huv.
Anna-Lena: är väl en hon. Visst är det så att det bara är korna som har horn på vintern, de fäller sina framåt vårkanten medan hannen tappar sina på hösten, efter brunsten. Så Rudolf med röda mulen och tomtens renar är alla vajor ;-)
Lillemor: Det är en sanning med modifikation Anna-Lena. De äldre tjurarna tappar sina på hösten men de yngre tjurarna och vajorna tappar sina på vårkanten. Så det kan ju faktiskt vara en ungtjur som är Rudolf.
Ja, det visade sig att vi båda är lärare så vi bestämde att ha diskussionen privat istället. Vi kände båda att vi bara måste träffas. Det visade sig också att vi bor i samma samhälle och har gått förbi varandra. Hon jobbar inne i Umeå och åker med samma buss som maken. Vi kunde inte i helgen som var så vi bestämde att vi skulle ses längre fram.
På fettisdagen fick jag ett meddelande från henne att vi var välkomna hem till dem på semlor och kaffe. Vilket fantastiskt trevligt initiativ! Hon hade bakat egna.
Den sorten till vänster var till henne för hon äter enl. GI-metoden. Vi fick av den andra sorten. Jag fick ta av mina bonuspoints. Men det funkade ju.
Tack Anna-Lena!
Vi kom till dem kl. 19 och helt plötsligt var kl. 21.45. Tiden hade bara flugit iväg! Vi kände alla fyra att vi bara måste fortsätta att träffas. Tänk, så kul att få vänner så där IRL genom Facebook! Och detta var genom en gemensam vän där.
Sköt om er där ute och tänd ett ljus i vintermörkret. Tänk att det i alla fall är ljusare ute än förra veckan!
Alla ♥-ans Dag
Fåglarna på vintern
Mer änglar
Amie Stålkrantz, keramiker född den 9 april 1930, dotter till förrådsförvaltare Uno Stålkrantz och Jenny Litz. Amie är utbildad vid Konstfack i Stockholm 1948-52, därefter anställd vid Älvsjö Keramik och hos Knut Brinck Keramik. 1959 får hon en förfrågan av Lennart Sjöberg, grundaren av Gamla Linköping, om att flytta till Linköping och där starta en keramikverkstad. Eftersom Amies make redan bor i Linköping är valet inte svårt. Samma år öppnar hon en verkstad i Anderska gården och där tillverkar hon drejat prydnads- och nyttogods, djurfigurer, änglar och väggreliefer. |
|
2006 börjar Anders Wång arbeta i hennes verkstad och
när hon väl bestämmer sig för att lämna Gamla Linköping och den Anderska Gården, överlämnar hon lokalerna till Wång. Från 2007 arbetar Amie i sin Ateljé hemma i Landeryd och där ägnar hon sig åt stora verk anpassade för utställningar. Amie signerar sitt gods med hela namnet eller bara "Amie". Änglarna har flugit färdigt
Från Corren 2007-12-31
Änglar och katter har följt Amie Stålkrantz som keramiska kännemärken genom åren. Änglarna kom till mer av en slump inför hennes allra första julmarknad i Gamla Linköping. - Det var december och "Änglar finns dom?" var i ropet, så jag spände upp blått tyg i den tomma lokalen och hängde upp massor av änglar. Jag har gjort dem periodvis genom åren - men nu har de nog flugit färdigt. Det är farligt att fastna i för mycket turistprylar på en sådan här plats. Till viss del har jag nog gjort det. Vilka är de viktigaste egenskaperna för en keramiker? - Man ska ha bra fantasi och vara ordentligt skolad, både för formgivningens skull och för att kunna hantera glasyrer. När jag drejat småsaker har jag funderat ut hur jag skall gå till väga med de större sakerna. Större utsmyckningar
Det hon är mest nöjd med är uppdragen för en skola i Helsingborg, ett köpcentrum i Tranås och Lundbergskvarteren i Norrtull i Norrköping. Allt har inte handlat om lera. Ända sedan hon var barn har hon samlat på sig tyger för att sy kläder, men hon har också använt textilier till konstverk, som i "Dimman lättar" på Norrköpings flygplats. Tillsammans med kollegan Lasse Frisk i Ödeshög formger hon Hagdahlsservisen, som hittills tillverkats av Rörstrand i Lidköping. Det fortsätter hon med. - Men nu kommer den att göras i södra Ungern. Det är tragiskt att det inte ska gå att tillverka en sådan porslinsservis i Sverige längre. Satsa på det unika
Gamla Linköping står inför en del förändringar och visst har Amie Stålkrantz synpunkter på områdets framtid. - Min önskan är att det ska gå att få hit bra hantverkare av god klass som har något personligt och unikt att erbjuda som görs här och inte går att hitta någon annanstans. Då kommer också publiken. Kan man köpa det som finns här på andra håll i stan har folk ingen anledning att ta sig hit. Hon menade allvar
- Och museerna borde vara mer öppna, nu är det främst hantverkarna som håller området levande. När det händer saker i Gamla Linköping är det liv och rörelse. Däremellan är det dött - men det går att utveckla så att det här inte bara blir ett sommarområde. Att Amie Stålkrantz slutar betyder inte att Gamla Linköping blir utan en keramiker. För ett år sedan sökte Anders Wång från Ulrika upp henne för att höra om han fick jobba i hennes verkstad. - Nej, men du kan få ta över verksamheten, blev hennes svar. Efter två veckor kom han tillbaka och frågade om hon menade allvar. Och på den vägen är det. Själv tycker jag att mina tjockänglar är finare än de här vita.
Ha en underbar dag!
Kram från ett snöigt Robertsfors
|